hon är borta

Mamma är borta. Jag förstår det inte men det är en verklighet. Nästa vecka är begravningen, om exakt en vecka åker jag tillbaka till Turkiet. Det blir skönt att komma iväg, jag behöver få lite andrum från det här huset som täcks av blommor varje dag.

man får se hur och om jag klarar det här.

glädje och sorg

Jag har det jätte bra här i Turkiet. Jag börjar nu komma in i guidelivet med sena flygplansnätter, långa dagar med klagande gäster och en del lyckliga gäster, poolservice, see-ins, see-offs, välkomstmöten och teamdinners. Incekum är en liten stad 20 min från Alanya och här jobbar jag pa Pegasos Planet som egentligen är tre lyxhotell. Det är så sjukt vackert här med en privat strand alldeles intill hotellet. Men oftast när man stressar runt i sin uniform så hinner man inte uppskatta allt det fina..det ska jag bli bättre på!

Allt skulle vara perfekt förutom att jag nu fått veta att mammas cancer ha kommit tillbaka och det inte ser bra ut. Hennes behandlingar under de närmsta dagarna kommer att vara avgörande. Jag känner mig så hjälplös och orolig här borta men samtidigt skulle jag ju inte kunna göra så mycket även om jag var i Finland.

Och jag vet att hon klarar det, jag vet att hon blir bättre. Annars stannar och slutar även mitt liv.